Indirekt ljusreflex innebär att du lyser i ett öga och letar efter pupillsammandragning i det andra. Om en patient har en skada i ett öga, eller om det inte går att öppna ögat på grund av ett hematom, kan den indirekta ljusreflexen utnyttjas. En linjär ultraljudsprob placeras transversellt över det skadade ögat (skydda ögat med en Tegaderm och applicera gel utanpå). Lys sedan i det friska ögat och leta efter pupillsammandragning på ultraljudet. Här är en tutorial från 5minSono:
Vad är ok blodtryck vid TBI?
I dag på traumAAnestesi-kursen talar jag om vad som är ett optimalt blodtryck vid isolerad TBI och vid en situation med multipla traumatiska skador, massiv blödning och TBI tillsammans.
En ny studie presenterar data på ett linjärt samband mellan det lägsta systoliska blodtrycket prehospitalt och odds ratio för mortalitet:
mortality-and-prehospital-blood-pressure-in-patients-with-major-traumatic-brain-injury
Hur förhåller sig blodtrycksmål vid TBI/multitrauma till konceptet permissive hypotension? Traumakirurgen John Holcomb (PROPPR-trial, mm) tycker inte att permissive hypotension ska användas om det föreligger en TBI.
optimal-fluid-therapy-for-traumatic-hemorrhagic-shock
Här är föreläsningen: Neurotrauma
Föreläsningar om POCUS vid trauma
Bjarni Árnason arbetar på PMI, Karolinska, Solna. Här föreläser han om point of care ultrasound (POCUS) under kursen i traumAAnestesi 2016:
Efter Bjarni talade jag mer om POCUS vid trauma (och sen hade deltagarna POCUS workshop):
ECMO som en del av haemostatic resuscitation? Ny studie
I trauma-sammanhang talar man ibland om triad of death: koagulopati, hypotermi och acidos; en slags nedåtgående spiral som är svår att ta sig ur när den väl har satt igång. Magnus Larsson med kollegor har nu visat i en djurmodell att heparin fri VA-ECMO kunde häva tillståndet.
Damage control anesthesia & Haemostatic resuscitation
Richard Dutton var tidigare chef på traumaanestesin på ShockTrauma i Baltimore och myntade då begreppet damage control anesthesia med en artikel som publicerades 2005. Han anser att framgången med damage control surgery betingas lika mycket av den icke-kirurgiska handläggningen som den kirurgiska. Dutton tror på att hålla ett lägre blodtryck än vanligt genom att söva ner patienten samtidigt som man resusciterar aggressivt med blodprodukter och bibehåller normotermi. I en senare publikation myntade han också begreppet haemostatic resuscitation, som egentligen är en utveckling av samma koncept. I artikeln understryker han vikten av att tidigt använda blodprodukter, antifibrinolytisk behandling (TXA). I en föreläsning inspelad 2011 talar han om konceptet:
Traumakirurgen Michael Rotondo som myntade damage control surgery 1993 är också en anhängare av konceptet. Han hoppas att vi med en utveckling av damage control anesthesia, så kan vi börja gå ifrån damage control surgery! Ladda ner en podcast med honom här.
Svensken Pär Johansson vid Rigshospitalet i Köpenhamn har utvecklat konceptet med målstyrd koagulationsbehandling med hjälp av TEG/ROTEM:
haemostatic-resuscitation-in-trauma-the-next-generation
Se även: The European guidelines on management of major bleeding and coagulopathy following trauma:
Fokuserat TEE vid trauma -när, var, hur?
I ett tidigare inlägg berättade jag om hur TEE var till stor hjälp vid handläggningen av ett traumafall. På Karolinskas ultraljudskurs för två veckor sedan föreläste Johan Nordström om en förenklad TEE-algoritm som han använder vid hjärtstopp, svåra traumafall och andra fall av odifferentierad shock.
När en patient kommer in på traumarummet i shock så bör man utesluta att det beror på ventilpneumothorax eller tamponad och därefter göra antagandet att det beror på blödning någonstans. I vissa fall fortsätter patienten att vara cirkulatoriskt instabil trots att man har tagot höjd för ovanstående och då kan TEE vara till stor hjälp att diffa mellan fortsatt hypovolemi, missad eller progredierande tamponad, neurogen hjärtsvikt efter TBI, hjärtkontusion, klaffruptur pga waterhammer effect, pumpsvikt (pga reperfusion injury??) efter period med extrem hypovolemi.
Länk till Johan Nordströms TEE-föreläsning
Länk till The American Association for the Surgery of Trauma: Blunt Cardiac injury
Permissiv hypotension och TBI – Hur ska man göra? Svaret finns på Twitter!(?)
Ett blogginlägg på ScanCrit ledde till en het debatt på Twitter om hur man ska hantera blodtrycket hos en traumapatient som befinner sig i hemorragisk shock och samtidigt har en traumatisk skallskada. På Storify kan man ta del av twitter-diskussionen. Hur skulle du hantera en motsvarande situation? Diskutera gärna i kommentatorsfältet! Och ta gärna med dina funderingar till kursen – på onsdag förmiddag ska vi nämligen diskutera just detta!
Länk till Twitter-diskussionen
Vad har POCUS för roll i traumaomhändertagandet?
På traumAAnestesi-kursen som drar igång på måndag kommer Bjarni Árnason att föreläsa om varför vi anser att ultraljud har en plats i det prehospitala omhändertagandet, på traumarummet, i operationssalen och på IVA.
Här är en länk till hans föreläsning samt några länkar, artiklar och podcasts som han rekommenderar inför sin föreläsning:
Sonospot: Upper quadrants of the FAST
Ultrasoundpodcast: Advanced Trauma podcast
Management of the Traumatized airway, Jain et al. 2016
Artikelsammanfattning av Pierre Sundin:
En kort, relativt ny översikt, som ger en snabb och bra uppdatering. Man märker att det är fyra författare då man i artikeln inte riktigt kan bestämma sig för inställningen till FOB (fiberoptic bronchoscopy) vs VL (videolaryngoscopy) vs DL (direct laryngoscopy) samt vakenintubation vs RSI.
Min inställning är klar; FOB är en sällanvara på traumarummet (mycket sällan till och med) RSI ska vara den klart dominerande tekniken även vid ansiktsskador. VL vinner alltmer plats och farhågor om att blod ska omöjliggöra VL besannas sällan. Därtill väljer man med fördel VL med Macintoshblad som första approach och får därmed två tekniker i ett! Old school DL med Macintoshblad är fortfarande ett starkt alternativ.
Senaste kommentarer