Kategori: Forskning

ReWiRe: Coronar vasodilaterare vid blödningschock

Karim Brohi och medarbetare på The Royal London hospital samlar nu in data till ReWiRe-studien (fas 2 studie), som ska utvärdera om den selektiva adenosin (A2a) receptor-agonisten Regadenoson, är säker att ge vid hemorragisk chock efter trauma. Man vill i förlängningen se om Regadenoson kan verka kardioprotektivt och förbättra utfallet vid hemorragisk chock efter trauma.

Hypotesen är att en dos Regadenoson tidigt i förloppet ska ge en koronar vasodilatation som i sin tur ska skydda mot traumainducerad hjärtskada – Trauma Induced Secondary Cardiac Injury (TISCI). I djurstudier har Regadenoson förbättrat hjärtfunktionen, minskat uttryck av chock-markörer, minskat behov för vätsketerapi och förbättrat överlevnaden. Regadenoson har en halveringstid på ca 5 min och kan potentiellt orsaka tachykardi och hypotension.

Läs mer om studien på NHS Research 

0

TXA kan ges i.m.

I den här studien, publicerad i senaste BJA, jämförde författarna farmakokinetiken för tranexamsyra när det gavs intravenöst respektive intramuskulärt. Studiepatienterna var 30 st traumapatienter med pågående blödning. De fann att tranexamsyra tolererades väl när det injicerades i.m. och att terapeutiska koncentrationer i blodet uppnåddes inom minuter.

Läs hela artikeln i BJA:

Pharmacokinetics of intramuscular tranexamic acid in bleedingLadda ner
0

Slutet för nackkragen?

En dansk arbetsgrupp bestående av nationella representanter för akutläkare, neurokirurg, ortoped, anestesiolog, radiolog samt ambulanssjukvården har i ett grundligt utfört arbete svarat på följande frågor:

  • Ska vuxna trauma-patienter med skador/skademekanismer, som medför risk för utveckling av sekundära ryggmärgsskador, immobiliseras spinalt med..
  1. Hård nackkrage?
  2. Spine board?
  3. Vakuummadrass?
  • Ska vuxna trauma-patienter med isolerade penetrerande skador immobiliseras spinalt?
  • Bör beslutet om immobilisering ske med hjälp av en klinisk beslutsalgoritm?

____________________________________________________________________________________________

Arbetet utmynnade i följande rekommendationer:

  • En svag rekommendation mot prehospitalt användande av hård nackkrage och spine board på ABCDE-stabila patienter
  • En svag rekommendation för användandet av vakuummadrass vid prehospital transport
  • En stark rekommendation mot spinal immobilisering vid isolerade penetrerarnde skador
  • En rekommendation att använda den kliniska beslutsalgoritm som gruppen utvecklade:

Skärmavbild 2019-11-08 kl. 00.47.26.png

Läs hela artikeln på Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine:

 

0

Tidig profylaktisk hypotermi vid TBI förbättrade inte outcome (POLAR)

En nyligen publicerad RCT, randomiserades 500 TBI-patienter med GCS < 9 till hypotermi (33-35º) eller normotermi (37º±0,5º). Resultatet var att normotermi inte förbättrade det neurologiska utfallet efter 6 månader. Det var inte heller någon skillnad i någon av de sekundära utfallsmåtten (se nedan).

Skärmavbild 2018-12-08 kl. 15.09.30.png

I studien inducerades hypotermi prehospitalt med kall (4º) inf NaCl 2000 ml och med kyltäcken så fort patienten var på akuten. En måltemp på 35º eftersträvades tills en eventuell risk för blödning var utesluten – därefter eftersträvades en måltemp på 33º±0,5º. Hypotermin fortsatte i minst 3 dygn och max 7 dygn. Orsak till att hålla patienten fortsatt kyld var om ICP > 20 mmHg. Primärt utfallsmått var skillnad i Glasgow Outcome Scale Extended (GOS-E) > 4 (klarar sig själv, kan återgå till arbete med ev. assistans) efter 6 månader. Sekundära utfallsmått var medelvärde på GOS-E efter 6 mån, sjukhusmortalitet, komplikationer första 10 dagarna, tid i respirator, tid på IVA, tid på sjukhuset, mortalitet inom 6 månader.

I en liknande RCT (Eurotherm 3235) från 2015 gick det sämre för de TBI-patienter som randomiserades till hypotermi som behandling av intrakraniell hypertension jämfört med de som fick standardbehandling.

0

Drottninggatan 7/4

Dr Olheden från Trauma & Akutenheten, PMI Karolinska var på plats som ledningsläkare efter terrordådet på Drottninggatan 7 april 2017. Här återberättar han sina upplevelser ur ett katastrofmedicinskt perspektiv på TraumAAnestesi-kursen i december 2017:

1

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑