Transnasal Humidified Rapid-Insufflation Ventilatory Exchange eller Apnoisk oxygenering används ibland även på traumafall även om det än så länge inte är studerat. Här är operationssalstudien som Jonsson Fagerlund refererade till under kursen:
En nyligen publicerad RCT, randomiserades 500 TBI-patienter med GCS < 9 till hypotermi (33-35º) eller normotermi (37º±0,5º). Resultatet var att normotermi inte förbättrade det neurologiska utfallet efter 6 månader. Det var inte heller någon skillnad i någon av de sekundära utfallsmåtten (se nedan).
I studien inducerades hypotermi prehospitalt med kall (4º) inf NaCl 2000 ml och med kyltäcken så fort patienten var på akuten. En måltemp på 35º eftersträvades tills en eventuell risk för blödning var utesluten – därefter eftersträvades en måltemp på 33º±0,5º. Hypotermin fortsatte i minst 3 dygn och max 7 dygn. Orsak till att hålla patienten fortsatt kyld var om ICP > 20 mmHg. Primärt utfallsmått var skillnad i Glasgow Outcome Scale Extended (GOS-E) > 4 (klarar sig själv, kan återgå till arbete med ev. assistans) efter 6 månader. Sekundära utfallsmått var medelvärde på GOS-E efter 6 mån, sjukhusmortalitet, komplikationer första 10 dagarna, tid i respirator, tid på IVA, tid på sjukhuset, mortalitet inom 6 månader.
I en liknande RCT (Eurotherm 3235) från 2015 gick det sämre för de TBI-patienter som randomiserades till hypotermi som behandling av intrakraniell hypertension jämfört med de som fick standardbehandling.
Dr Olheden från Trauma & Akutenheten, PMI Karolinska var på plats som ledningsläkare efter terrordådet på Drottninggatan 7 april 2017. Här återberättar han sina upplevelser ur ett katastrofmedicinskt perspektiv på TraumAAnestesi-kursen i december 2017:
Dr Grozman, radiolog på Karolinska föreläser här på TraumAAnestesi-kursen om radiologi vid trauma:
Kia Rosberg, anestesisköterska och omvårdnadschef för Trauma & Akutenheten på PMI, Karolinska föreläser här på TraumAAnestesi-kursen om samarbetet mellan A&T och blodcentralen:
Olof Brattström, överläkare på PMI, Karolinska och registerhållare för svenska traumaregistret SweTrau, föreläser här på traumAAnestesi-kursen 2017 om vikten av register:
Artesunat är ett derivat från sommarmalört och har använts i över 2000 år i traditionell Kinesisk medicin. Sedan ca 2005 används den också i västerländsk medicin som förstahandsbehandling av malaria.
I experimentella studier av massiv blödning på råttor har man sett att motsvarande doser som används vid behandling av malaria, reducerade multiorgansvikt. Artesunat tycks skydda mot organsvikt genom att dämpa det inflammatoriska svaret efter traumatisk blödningsshock. I råttförsöken så blödde råttorna ut 40 % av sin blodvolym under 90 min och resusciterades därefter under 4h. De råttor som efter 90 min fick en engångsdos Artesunat fick 50 – 90 % lägre frekvens organsvikt jämfört med de som inte fick det. Graden av organsvikt monitorerades med serumnivåer av transaminaser, kreatinin, CK. 
Just nu pågår en fas-2 studie på traumapatienter på Royal London Hospital Major Trauma Center: 35 patienter skall randomiseras till en låg engångsdos (2,4 mg/kg) Artesunat vid inkomst, 35 patienter randomiseras till en hög dos (4,8 mg/kg) vid inkomst och 35 patienter randomiseras till placebobehandling vid inkomst. Insamlingen beräknas vara klar i april 2019.
Se professor Lars I Eriksson föreläsa om trauma som en inflammatorisk sjukdom:
Föreläsningen finns även som podcast:
Daniel Spaite och kollegor i Arizona har med sin ”EPIC database” byggt en stadig grund för studier om TBI. Databasen innehåller patienter från ”Arizona State Trauma Registry” som också möter kriterier för svår TBI. All prehospital och inhospital information om patienterna matas in i databasen av forskningssköterskor. Här är tre studier som baseras på EPIC:
Senaste kommentarer