Förbered dig för TraumAAnestesi-kursen med podcasts!

Flera av förra årets föreläsningar finns som podcasts via Stairs Podcast:

Du hittar podcasten i iTunes, acast eller Pocketcast. Vi rekommenderar:

Podcast 15: Damage control surgery

Podcast 21: Traumaintensivvård; en process inte en lokal

Podcast 29: POCUS vid trauma

Podcast 31: Neurotrauma

Podcast 33: Hjärtstopp efter trauma

Podcast 36: Nödthorakotomi

Dessutom:

Podcast 3: Kärlaccesser vid trauma

Podcast 5: Visualisering, fridykning & anestesi

Annonser

Finns det evidens för eller emot vasopressorer vid trauma?

I senaste BMJ publicerades en systematisk review för att svara på frågan: Hur påverkar vasopressorterapi prehospitalt, på traumarummet eller under den akuta kirurgin outcome hos patienter med traumatisk skada (penetrerande och trubbigt våld)? Studier som bara studerade vasopressorterapi på IVA exkluderades. Vasopressorer som studerades var noradrenalin, adrenalin fenylefrin, efedrin, dopamin, vasopressin, vasopressinanaloger, men också primärt inotropa läkemedel som dobutamin.

Hypotesen var att vasopressorer skulle vara associerat med sämre outcome i observationsstudier eftersom kliniker oftare skulle ha gett vasopressorer till sjukare patienter, medan i RCT:er skulle vasopressorer inte vara associerade med sämre outcome.

Vad fann man?

Mycket riktigt fann man en association med sämre outcome i observationsstudierna men ingen association i RCT. Dock bedömde man att evidensgraden i samtliga studier var låg och att RCTn var underpowered. Konklusionen blev att det med nuvarande evidens inte går att svara på frågan!

Early vasopressor use following traumatic injury- a systematic review

När är TXA bäst vid trauma? Omedelbart eller kort därefter?

En färsk meta-analys publicerad i The Lancet visade att på drygt 40.000 patienter med massiv blödning (trauma eller post partum) så ökade omedelbar behandling med TXA överlevnaden med 70 % (OR 1·72, 95% CI 1·42–2·10). Därefter minskade vinsten med att ge TXA med 10 % för varje 15 min fördröjning. Efter 3 timmar sågs ingen vinst med att ge TXA.

Effect of treatment delay on the effectiveness and safety of antifibrinolytics in acute severe haemorrhage- a meta-analysis of individual patient-level data from 40138 bleeding patients

Traumakurs vecka 50 2017

Akut & Traumaenheten, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna i arrangerar för andra gången traumakurs! Fjolårets kurs blev mycket uppskattad (se bild) med praktiskt orienterade föreläsningar och mycket hands-on! I år är ambitionen att slipa upplägget #waybeyondATLS ännu mer! Läs mer om hur du anmäler dig på SFAI.se eller maila kurssekreterare camilla.ineman@sll.se

Schemat för kursen i år ser ut så här (Ladda ned schema som pdf):

Skärmavbild 2017-11-29 kl. 14.00.47.png

 

Kan prehospitala blodtransfusioner rädda liv vid trauma?

I senaste JAMA finns en retrospektiv kohortstudie av prehospitala blodtransfusioner i krig. Studien är gjord av Stacy Shackelford och medarbetare på Defense Center of Excellence for Trauma i San Antonio. De har studerat 502 skadade amerikanska soldater i Afganistan mellan åren 2012 – 2015 och gjort en analys av associationen mellan prehospital transfusion och överlevnad. MedevacInkluderade studieobjekt var soldater som hade skadats i fält och som på skadeplatsen bedömdes vara i hemorragisk shock eller hade en traumatisk extremitetsamputation. De som hade fått prehospital transfusion (55 st) matchades mot de som fick transfusion först vid ankomst till sjukhus (447). Matchningen baserades på 1) skademekanism 2) Förekomst av hemorragisk shock 3) Allvarlighetsgrad på extremitetsamputation 4) Förekomst av skallskada 5) Blödning från bålen.

I den här studien hade de som fått prehospital transfusion bättre överlevnad efter ett dygn och inom 30 dagar. Efter ett dygn hade 3 av 55 som fått prehospital transfusion avlidit (5%) och 85 av 447 de som inte fått det (19%). Skillnad mellan grupperna således 14 % (95% CI, 21%, 6%]; P = .01). Efter 30 dagar hade 6 av de som fått prehospital transfusion avlidit (11%) och 102 av de som inte fått det (23%). Skillnad således 12 % (95% CI, 21%, 2%); P = .04).

  • 55 st fick prehospital transfusion (E-konc och/eller plasma).
  • Hos dem var mediantiden till transfusion 7 min från sjukvårdsteamets ankomst och 36 min efter skadeögonblicket.
  • I cohorten som de matchades mot var mediantiden till transfusion 28 min och 53 min efter skadeögonblicket.
  • 2 E-konc eller 1 E-konc + 1 plasma var minimum av blodprodukter i helikoptrarna.
  • Shock definerades som SAP <90 mm Hg, puls >120/min eller shock index > 0.9 (pulsfrekvens ÷ SAP)
  • Majoriteten av skadorna var orsakade av sprängmedel, övriga var skottskador.
  • Efter ett dygn hade prehospitala cohorten fått 15 enheter E-konc jämfört med 11 enheter i den matchade kohorten som inte fått transfusion prehospitalt.

Association of Prehospital Blood Product Transfusion During Medical Evacuation of Combat Casualties in Afghanistan With Acute and 30-Day Survival

Kan detta överföras på traumaomhändertagande i det civila? Det är hittills inte gått att visa i någon studie. Sannolikt har det att göra med stora variationer i resten av vårdkedjan, snarare än en patofysiologisk skillnad mellan militära och civila skador. Tankar om detta? Kommentera gärna!

Karolinska Traumasymposium 2018.02.01

Traumacentrum Karolinska (TCK) bjuder åter in till Traumasymposium den 1 februari 2018. Det ser ut att bli en otroligt intressant dag! Platserna tar slut fort, snabba på att anmäla dig! Innehåll:

  • Prehospital resuscitering
  • Damage control resuscitering
  • REBOA 2018
  • Lever- och mjältskador; aktuella behandlingsregimer, var saknas evidens?
  • Radiologi vid penetrerande skador
  • Skadepanorama vid penetrerande skador och dess handläggning
  • Intensivvård efter trauma
  • Triage och handläggning i masskadesituationer. Erfarenheter från terrordådet Drottninggatan
  • Utmaningar vid globala katastrofer; lärdomar för svensk sjukvård
  • Fallpresentationer

Tid: Torsdagen 1:a februari 2018, kl. 09:00-17:00

Plats: Aula Magna, Karolinska Institutet

Målgrupp: Alla med intresse för trauma

Kostnad: 1000 sek (inkl. kaffe, lunch)

Anmälan: susanna.eriksson@sll.se, senast 22/1 2018.

Ange: namn, e-postadress, kostnadsställe, faktureringsadress, och ev. specialkost.

 

Hjärtstopp vid trauma

Vad särskiljer omhändertagandet av hjärtstopp efter trauma från andra hjärtstopp? Anders Östlund är överläkare på Trauma & Akutenheten på Karolinska i Solna och föreläser här på en utbildningsdag för anestesipersonalen i Solna:

Dilemma: Hjärnan eller blödningen först? Föreläsning!

Dilemmat: En medvetslös traumapatient i blödningsshock. Ska vi satsa på en optimal cerebral perfusion med högre blodtryck eller öka chanserna för hemostas med permissive hypotension? Ytterligare ett argument i vågskålen kom med Daniel Spaite och kollegors studie av prehospitala blodtryck hos patienter med måttlig och svår TBI. Skärmavbild 2017-09-15 kl. 10.25.31

Deras observationsstudie visade en linjär association mellan prehospitala SAP och sannolikheten för död; ju lägre SAP desto högre sannolikhet och tvärtom. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra några slutsatser om vad som händer om vi intervenerar och höjer SAP – däremot visar studien att blodtryck är viktigt vid TBI.

Spaite et al JAMA Surgery 2016

Permissive hypotension i andra vågskålen då? En färsk review konkluderar ”the jury is still out” avseende om det är gynnsamt eller inte. Fadern av permissive hypotension, Holcomb skriver att permissive hypotension sannoplikt är säkert i korta perioder – i frånvaro av TBI..

Chang & Holcomb Crit Care, 2017

På traumAAnestesi-kursen i fjol berördes detta i föreläsningen om neurotrauma – se föreläsningen här:

 

 

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑