Avhandling om mekanisk hemostas och koagulopati vid trauma

Andreas Brännström är ST-läkare i anestesi och intensivvård i Falun. I maj 2021 försvarade han sin avhandling ”Translational studies on mechanical hemostasis and coagulopathy in trauma”. Avhandlingen består av fem studier där Brännström och kollegor har studerat mekanisk aortakompresseion (AAJT) och endovaskulär aortaocklusion (REBOA) vid trauma samt studerat traumainducerad koagulopati (TIC). Introduktionen i avhandlingen ger en snabb överblick över fältet och rekommenderas varmt! Ladda ner avhandlingen via länken nedan.

Abdominal Aortic and Junctional Tourniquet (AAJT)

Resuscitative Endovascular Balloon Occlusion of Aorta (REBOA)

ReWiRe: Coronar vasodilaterare vid blödningschock

Karim Brohi och medarbetare på The Royal London hospital samlar nu in data till ReWiRe-studien (fas 2 studie), som ska utvärdera om den selektiva adenosin (A2a) receptor-agonisten Regadenoson, är säker att ge vid hemorragisk chock efter trauma. Man vill i förlängningen se om Regadenoson kan verka kardioprotektivt och förbättra utfallet vid hemorragisk chock efter trauma.

Hypotesen är att en dos Regadenoson tidigt i förloppet ska ge en koronar vasodilatation som i sin tur ska skydda mot traumainducerad hjärtskada – Trauma Induced Secondary Cardiac Injury (TISCI). I djurstudier har Regadenoson förbättrat hjärtfunktionen, minskat uttryck av chock-markörer, minskat behov för vätsketerapi och förbättrat överlevnaden. Regadenoson har en halveringstid på ca 5 min och kan potentiellt orsaka tachykardi och hypotension.

Läs mer om studien på NHS Research 

ROTEM vid trauma

De flesta traumacentra använder i dag tromboelastografiska metoder (TEG/ROTEM) för att monitorera koagulationen vid större trauma. I den här europeiska multicenterstudien jämfördes utfallet för större traumafall som hade monitorerats med TEG/ROTEM med de som monitorerats med traditionella prover. Take home message från studien blev att det inte blev någon signifikant skillnad i 24h, 28-dagars eller 90-dagarsmortalitet mellan grupperna – i artikeln diskuterar man om det kan bero på att vi ännu inte vet vilka interventioner som är bäst för de specifika avvikelserna man detekterar med TEG/ROTEM.

Blå kurva är armen med traditionella prover och röd kurva är armen med TEG/ROTEM-monitorering

Baksaas-Aasen K, Gall LS, Stensballe J et al. Viscoelastic haemostatic assay augmented protocols for major trauma haemorrhage (ITACTIC): a randomized, controlled trial. Intensive Care Med 2020.

Brännskada

Fredrik Huss, Filip Fredén och medarbetare på Akademiska sjukhusets Brännskadecentrum höll 2021-02-12 en utbildningsdag om intensivvård efter brännskada, för Region Stockholms ST-läkare i anestesi och intensivvård. Här är dr Huss och dr Fredéns inledande tre föreläsningar om bakgrund, akut omhändertagande och kirurgi efter svår brännskada:

Koagulopati vid TBI

Här är en kort föreläsning om den akuta traumatiska koagulopatin vi ofta ser efter traumatisk hjärnskada. Vad beror den på och kan den behandlas? Inspelningen gjordes när Niklas Jonsson föreläste under en lokal utbildningsdag för Karolinskas St-läkare i anestesi och intensivvård den 29 januari 2021. Några av artiklarna som refereras till hittar du längre ned på sidan.

Barntrauma-omhändertagande i Solna

Magnus Hedberg, Trauma & Akutenheten vid PMI Karolinska Solna berättar på ett läkarmöte om nyheter gällande samarbetet mellan PMI och Barn-PMI avseende barntrauma-omhändertagandet och därefter hör vi Anders Svedmyr, Barn-PMI föreläsa om barntrauma i allmänhet. Inspelningen gjordes 2021-02-09.

Magnus Hedberg, PMI om samarbetet med Barn-PMI
Anders Svedmyr om barntruama

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑