Hjärtstopp vid trauma

Vad särskiljer omhändertagandet av hjärtstopp efter trauma från andra hjärtstopp? Anders Östlund är överläkare på Trauma & Akutenheten på Karolinska i Solna och föreläser här på en utbildningsdag för anestesipersonalen i Solna:

Annonser

Dilemma: Hjärnan eller blödningen först? Föreläsning!

Dilemmat: En medvetslös traumapatient i blödningsshock. Ska vi satsa på en optimal cerebral perfusion med högre blodtryck eller öka chanserna för hemostas med permissive hypotension? Ytterligare ett argument i vågskålen kom med Daniel Spaite och kollegors studie av prehospitala blodtryck hos patienter med måttlig och svår TBI. Skärmavbild 2017-09-15 kl. 10.25.31

Deras observationsstudie visade en linjär association mellan prehospitala SAP och sannolikheten för död; ju lägre SAP desto högre sannolikhet och tvärtom. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra några slutsatser om vad som händer om vi intervenerar och höjer SAP – däremot visar studien att blodtryck är viktigt vid TBI.

Spaite et al JAMA Surgery 2016

Permissive hypotension i andra vågskålen då? En färsk review konkluderar ”the jury is still out” avseende om det är gynnsamt eller inte. Fadern av permissive hypotension, Holcomb skriver att permissive hypotension sannoplikt är säkert i korta perioder – i frånvaro av TBI..

Chang & Holcomb Crit Care, 2017

På traumAAnestesi-kursen i fjol berördes detta i föreläsningen om neurotrauma – se föreläsningen här:

 

 

Traumakurs vecka 50 2017

Akut & Traumaenheten, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna i arrangerar för andra gången traumakurs! Fjolårets kurs blev mycket uppskattad (se bild) med praktiskt orienterade föreläsningar och mycket hands-on! I år är ambitionen att slipa upplägget #waybeyondATLS ännu mer!

Schemat för kursen i år är under utveckling – men fjolårets såg ut så här: traumaanestesi-schema

ska%cc%88rmavbild-2016-11-20-kl-15-53-18

 

Skallskador hos barn: Nya guidelines

 

Skandinaviska neurotraumakommittén har utarbetat riktlinjer för initialt omhändertagande av lätt och medelsvår TBI hos barn. Ett av målen med dessa guidelines är att undvika onödiga CT-undersökningar. S100B ingår inte i algoritmen, eftersom det fortfarande saknas åldersadekvata referensvärden.

Läs orginalartikeln av Åstrand et al: Scandinavian guidelines for initial management of minor and moderate head trauma in children

Ett autoreferat finns även publicerat i Läkartidningen: Nya skandinaviska riktlinjer för att handlägga skallskador hos barn

Litteraturgenomgång av S100B vid TBI

Forskartrion Erik Thelin, David Nelson och Bo-Michael Bellander på NIVA, Karolinska har gjort en genomgång av den litteratur som finns om S100B som hjärnskademarkör vid traumatisk hjärnskada. Artikeln kan sammanfattas i 4 punkter:

  1. S1ooB < 0,10 µg/ml inom 6 h efter traumat kan användas vid mild TBI för att screena vilka som behöver CT-hjärna för att utesluta blödning som behöver kirurgisk intervention. På barn behövs mer forskning för att bestämma åldersadekvata cut-offs.
  2. S100B vid måttlig och svår TBI är bättre än GCS, pupillreaktion och ålder på att prediktera outcome. Bäst tidpunkt för att få ett prediktivt värde av S100B verkar vara ca 30 h efter traumat.
  3. S100B kan användas för att detektera ”secondary injuries” under intensivvården som följer efter TBI.
  4. S100B kan användas för att utvärdera effekten av hjärnvårdande interventioner på NIVA och verkar samvariera med ICP.

Clinical utility of S100B in assessment of TBI

Stor studie: kryoprecipitat

Fibrinogen ges i USA och Storbritannien som kryoprecipitat, ett 150-200 ml fruset koncentrat av ca 2 g fibrinogen som tinas på ca 15. Förutom fibrinogen innehåller påsen också fibronektin, faktor VIII, von Willebrand faktor, faktor XIII och trombocytmikropartiklar. I Sverige används istället renat och frystorkat fibrinogen i pulverform (med spår av fibronektin). En pilotstudie gjord 2015 (Cryostat 1) visade att det var möjligt att inom 90 min inkludera, randomisera och ge kryoprecipitat till traumapatienter som behövde massiv transfusion. Nu ska det genomföras en storskalig studie (Cryostat 2) för att ta reda på om kryoprecipitat inom 90 min förbättrar outcome på patienter med behov för massiv blodtransfusion.

CRYOSTAT 1

CRYOSTAT 2

Bakgrunden till båda studierna är bl.a att fibrinogennivåer har visats vara en bra prediktor för vilka som behöver massiv transfusion och att administration av fibrinogen i det läget höjer s-fibrinogen till normala (terapeutiska?) nivåer. Dock har hittills ingen studie visat någon minskad 28-dagars mortalitet. De studier som gjorts fram till i dag har varit relativt små och har saknat statistisk power för att kunna visa några säkra skillnader.

Fibrinogen level on admission is a predictor for massive transfusion

Fibrinogen in the initial resus of severe trauma

 

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑