ReWiRe: Coronar vasodilaterare vid blödningschock

Karim Brohi och medarbetare på The Royal London hospital samlar nu in data till ReWiRe-studien (fas 2 studie), som ska utvärdera om den selektiva adenosin (A2a) receptor-agonisten Regadenoson, är säker att ge vid hemorragisk chock efter trauma. Man vill i förlängningen se om Regadenoson kan verka kardioprotektivt och förbättra utfallet vid hemorragisk chock efter trauma.

Hypotesen är att en dos Regadenoson tidigt i förloppet ska ge en koronar vasodilatation som i sin tur ska skydda mot traumainducerad hjärtskada – Trauma Induced Secondary Cardiac Injury (TISCI). I djurstudier har Regadenoson förbättrat hjärtfunktionen, minskat uttryck av chock-markörer, minskat behov för vätsketerapi och förbättrat överlevnaden. Regadenoson har en halveringstid på ca 5 min och kan potentiellt orsaka tachykardi och hypotension.

Läs mer om studien på NHS Research 

ROTEM vid trauma

De flesta traumacentra använder i dag tromboelastografiska metoder (TEG/ROTEM) för att monitorera koagulationen vid större trauma. I den här europeiska multicenterstudien jämfördes utfallet för större traumafall som hade monitorerats med TEG/ROTEM med de som monitorerats med traditionella prover. Take home message från studien blev att det inte blev någon signifikant skillnad i 24h, 28-dagars eller 90-dagarsmortalitet mellan grupperna – i artikeln diskuterar man om det kan bero på att vi ännu inte vet vilka interventioner som är bäst för de specifika avvikelserna man detekterar med TEG/ROTEM.

Blå kurva är armen med traditionella prover och röd kurva är armen med TEG/ROTEM-monitorering

Baksaas-Aasen K, Gall LS, Stensballe J et al. Viscoelastic haemostatic assay augmented protocols for major trauma haemorrhage (ITACTIC): a randomized, controlled trial. Intensive Care Med 2020.

Koagulopati vid TBI

Här är en kort föreläsning om den akuta traumatiska koagulopatin vi ofta ser efter traumatisk hjärnskada. Vad beror den på och kan den behandlas? Inspelningen gjordes när Niklas Jonsson föreläste under en lokal utbildningsdag för Karolinskas St-läkare i anestesi och intensivvård den 29 januari 2021. Några av artiklarna som refereras till hittar du längre ned på sidan.

TXA kan ges i.m.

I den här studien, publicerad i senaste BJA, jämförde författarna farmakokinetiken för tranexamsyra när det gavs intravenöst respektive intramuskulärt. Studiepatienterna var 30 st traumapatienter med pågående blödning. De fann att tranexamsyra tolererades väl när det injicerades i.m. och att terapeutiska koncentrationer i blodet uppnåddes inom minuter.

Läs hela artikeln i BJA:

Prehospital plasma räddar liv (?)

En amerikansk studie som randomiserade traumapatienter med risk för blödningschock till plasma-transfusion prehospitalt vs ”standard-omhändertagande” visade att det var säkert och gav en minskad 30-dagars mortalitet.

Skärmavbild 2018-09-06 kl. 14.19.24.png

En svaghet med studien var att armen med ”standard-omhändertagande” innebar att patienterna fick kristalloid med mål att nå MAP>90 och den gruppen därför fick större mängd kristalloid. Majoriteten av patienterna hade utsatts för trubbigt våld varför studien inte kan generaliseras till populationer med penetrerande våld. Man har inte angivit i vilken grad man har använt tranexamsyra prehospitalt (Läs mer om TXA här: När är TXA bäst vid trauma? Omedelbart eller kort därefter?).

Prehospital Plasma during Air Medical Transport in Trauma Patients at Risk for Hemorrhagic Shock

Selektiv perfusion av aortabågen: ett alternativ till nödthorakotomi vid traumatisk hjärtstopp?

Jim Manning är docent vid University of North Carolina och kliniskt verksam som akutläkare vid UNC i Chapel Hill. På ett forskarmöte på Karolinska, den 5 juni 2018, presenterade han sin forskning kring Selektiv perfusion av aortabågen (Selective Aortic Arch Perfusion: SAAP) och hur det kan användas för att snabbare erhålla ROSC vid både medicinska och traumatiska hjärtstopp:

Referensartiklar:

Traditionell kinesisk medicin vid trauma?

Artesunat är ett derivat från sommarmalört och har använts i över 2000 år i traditionell Kinesisk medicin. Sedan ca 2005 används den också i västerländsk medicin som förstahandsbehandling av malaria.

I experimentella studier av massiv blödning på råttor har man sett att motsvarande doser som används vid behandling av malaria, reducerade multiorgansvikt. Artesunat tycks skydda mot organsvikt genom att dämpa det inflammatoriska svaret efter traumatisk blödningsshock. I råttförsöken så blödde råttorna ut 40 % av sin blodvolym under 90 min och resusciterades därefter under 4h. De råttor som efter 90 min fick en engångsdos Artesunat fick 50 – 90 % lägre frekvens organsvikt jämfört med de som inte fick det. Graden av organsvikt monitorerades med serumnivåer av transaminaser, kreatinin, CK. blood-300x195.jpg

Just nu pågår en fas-2 studie på traumapatienter på Royal London Hospital Major Trauma Center: 35 patienter skall randomiseras till en låg engångsdos (2,4 mg/kg) Artesunat vid inkomst, 35 patienter randomiseras till en hög dos (4,8 mg/kg) vid inkomst och 35 patienter randomiseras till placebobehandling vid inkomst. Insamlingen beräknas vara klar i april 2019.

Se professor Lars I Eriksson föreläsa om trauma som en inflammatorisk sjukdom:

Föreläsningen finns även som podcast:

 

Houston, we have a problem..

En randomiserad prospektiv klinisk studie som jämförde hypotensiv resuscitering (MAP 50) med normotensiv resuscitering (MAP 65) för patienter i hemorrhagisk shock efter penetrerande trauma (skott- eller knivskador), kunde inte visa någon signifikant skillnad i död efter 30 dagar. Inte heller kunde man påvisa någon skillnad avseende  de sekundära utfallsmåtten såsom koagulopati, AMI, stroke, infektion. Studien, som genomfördes i Houston 2007-2013, avbröts därför i förtid.

Intraoperative hypotensive resuscitation for patients undergoing laparotomy or thoracotomy for trauma

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑