Hjärtstopp vid trauma

Vad särskiljer omhändertagandet av hjärtstopp efter trauma från andra hjärtstopp? Anders Östlund är överläkare på Trauma & Akutenheten på Karolinska i Solna och föreläser här på en utbildningsdag för anestesipersonalen i Solna:

Annonser

Damage control anesthesia & Haemostatic resuscitation

 

Richard Dutton var tidigare chef på traumaanestesin på ShockTrauma i Baltimore och myntade då begreppet damage control anesthesia med en artikel som publicerades 2005. Han anser att framgången med damage control surgery betingas lika mycket av den icke-kirurgiska handläggningen som den kirurgiska. Dutton tror på att hålla ett lägre blodtryck än vanligt genom att söva ner patienten samtidigt som man resusciterar aggressivt med blodprodukter och bibehåller normotermi. I en senare publikation myntade han också begreppet haemostatic resuscitation, som egentligen är en utveckling av samma koncept. I artikeln understryker han vikten av att tidigt använda blodprodukter, antifibrinolytisk behandling (TXA). I en föreläsning inspelad 2011 talar han om konceptet:

Skärmavbild 2016-12-11 kl. 21.41.10.png
Länk till föreläsningen

Traumakirurgen Michael Rotondo som myntade damage control surgery 1993 är också en anhängare av konceptet. Han hoppas att vi med en utveckling av damage control anesthesia, så kan vi börja gå ifrån damage control surgery! Ladda ner en podcast med honom här.

Svensken Pär Johansson vid Rigshospitalet i Köpenhamn har utvecklat konceptet med målstyrd koagulationsbehandling med hjälp av TEG/ROTEM:

haemostatic-resuscitation-in-trauma-the-next-generation

Se även: The European guidelines on management of major bleeding and coagulopathy following trauma:

Permissiv hypotension =vänta med att transfundera, eller?

Begreppet myntades i slutet på 80-talet och studerades initialt på aortablödningar, senare har studierna inkluderat företrädelsevis trauma med skarpt våld men även trubbigt våld har studerats. På 80-, 90- och 00-talet resusciterade man oftast med kristalloider och/eller syntetiska kolloider medan man på senare år har börjat resuscitera mer och mer med blodprodukter. Daniel Nevin på Royal London Hospital håller här en utmärkt föreläsning:

För en fullständig genomgång av litteraturen, gå till trauma.org: http://www.trauma.org/archive/resus/permissivehypotension.html

Vem ska thorakotomeras?

Vilka patienter med traumatiskt hjärtstopp/cirkulationsstillestånd skall thorakotomeras och vilka tror man inte kommer få en bra outcome? Det enkla svaret kan ges i två punkter:

  1. Patienter som inkommer inom 15 min efter penetrerande våld
  2. Patienter som inkommer inom 10 min efter trubbigt våld

Det längre, mer nyanserade, mer komplexa svaret får du genom att se den här videoupptagningen från en utbildningsdag för ST-läkare i anestesi på Karolinska i april 2016:

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑