Dagen innan TraumAAnestsi-kursen drar igång på Karolinska (9-13 december), så håller traumacentrum i Lund ett symposium som är helt inriktat på handläggningen av svårt sjuka traumapatienter. Läs mer här: Traumaanestesi och intensivvårdssymposium SUS
Wilhelm Wallquist är traumaansvarig överläkare på traumacentrum SUS. De har gjort en film för att beskriva hur arbetet på akutrummet kan optimeras för att effektivisera omhändertagandet och förbättra outcome för traumapatienten:
En dansk arbetsgrupp bestående av nationella representanter för akutläkare, neurokirurg, ortoped, anestesiolog, radiolog samt ambulanssjukvården har i ett grundligt utfört arbete svarat på följande frågor:
____________________________________________________________________________________________
Arbetet utmynnade i följande rekommendationer:
Läs hela artikeln på Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine:
Här är en kortfattad och bra artikel från Military Medicine om kunskapsläget inom anestesi vid trauma. Författarna är anställda inom Joint Trauma Systems som är en gren av amerikanska försvarsdepartementet men slutsatserna är överförbara till civila förhållanden. Läs hela artikeln här:
Peter Hager är allmänkirurg i Nyköping, ATLS-instruktör och har ett stort intresse och kunskap när det gäller traumakirurgi. Här är hans föreläsning från TraumAAnestesi-kursen 2018:
Tack till alla kursdeltagare och föreläsare vid TraumAAnestesi-kursen 2018! Här kommer föreläsarnas slides i form av pdf-filer och några enstaka Prezis. Föreläsningar utan hyperlänk har vi ännu inte fått in av föreläsaren – sidan uppdateras fortlöpande så det kan vara värt att återkomma lite senare om du saknar någon särskild föreläsning.
Alla föreläsningar spelades in och kommer att publiceras här på traumarummet.se så snart de är redigerade.
Under TraumAAnestesi-kursen diskuterades evidensen för permissiv hypotension i stort och i synnerhet i samband med TBI. Läs gärna följande editorials som publicerats i Anaesthesia 2017:
Transnasal Humidified Rapid-Insufflation Ventilatory Exchange eller Apnoisk oxygenering används ibland även på traumafall även om det än så länge inte är studerat. Här är operationssalstudien som Jonsson Fagerlund refererade till under kursen:
SFAIÖP publicerade under 2018 en ny riktlinje för hantering av svår luftväg – den passar väldigt bra att tillämpa även vid trauma:
En nyligen publicerad RCT, randomiserades 500 TBI-patienter med GCS < 9 till hypotermi (33-35º) eller normotermi (37º±0,5º). Resultatet var att normotermi inte förbättrade det neurologiska utfallet efter 6 månader. Det var inte heller någon skillnad i någon av de sekundära utfallsmåtten (se nedan).
I studien inducerades hypotermi prehospitalt med kall (4º) inf NaCl 2000 ml och med kyltäcken så fort patienten var på akuten. En måltemp på 35º eftersträvades tills en eventuell risk för blödning var utesluten – därefter eftersträvades en måltemp på 33º±0,5º. Hypotermin fortsatte i minst 3 dygn och max 7 dygn. Orsak till att hålla patienten fortsatt kyld var om ICP > 20 mmHg. Primärt utfallsmått var skillnad i Glasgow Outcome Scale Extended (GOS-E) > 4 (klarar sig själv, kan återgå till arbete med ev. assistans) efter 6 månader. Sekundära utfallsmått var medelvärde på GOS-E efter 6 mån, sjukhusmortalitet, komplikationer första 10 dagarna, tid i respirator, tid på IVA, tid på sjukhuset, mortalitet inom 6 månader.
I en liknande RCT (Eurotherm 3235) från 2015 gick det sämre för de TBI-patienter som randomiserades till hypotermi som behandling av intrakraniell hypertension jämfört med de som fick standardbehandling.
Senaste kommentarer