Transnasal Humidified Rapid-Insufflation Ventilatory Exchange eller Apnoisk oxygenering används ibland även på traumafall även om det än så länge inte är studerat. Här är operationssalstudien som Jonsson Fagerlund refererade till under kursen:
SFAIÖP publicerade under 2018 en ny riktlinje för hantering av svår luftväg – den passar väldigt bra att tillämpa även vid trauma:
En nyligen publicerad RCT, randomiserades 500 TBI-patienter med GCS < 9 till hypotermi (33-35º) eller normotermi (37º±0,5º). Resultatet var att normotermi inte förbättrade det neurologiska utfallet efter 6 månader. Det var inte heller någon skillnad i någon av de sekundära utfallsmåtten (se nedan).
I studien inducerades hypotermi prehospitalt med kall (4º) inf NaCl 2000 ml och med kyltäcken så fort patienten var på akuten. En måltemp på 35º eftersträvades tills en eventuell risk för blödning var utesluten – därefter eftersträvades en måltemp på 33º±0,5º. Hypotermin fortsatte i minst 3 dygn och max 7 dygn. Orsak till att hålla patienten fortsatt kyld var om ICP > 20 mmHg. Primärt utfallsmått var skillnad i Glasgow Outcome Scale Extended (GOS-E) > 4 (klarar sig själv, kan återgå till arbete med ev. assistans) efter 6 månader. Sekundära utfallsmått var medelvärde på GOS-E efter 6 mån, sjukhusmortalitet, komplikationer första 10 dagarna, tid i respirator, tid på IVA, tid på sjukhuset, mortalitet inom 6 månader.
I en liknande RCT (Eurotherm 3235) från 2015 gick det sämre för de TBI-patienter som randomiserades till hypotermi som behandling av intrakraniell hypertension jämfört med de som fick standardbehandling.
Måndag:
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag:
En amerikansk studie som randomiserade traumapatienter med risk för blödningschock till plasma-transfusion prehospitalt vs ”standard-omhändertagande” visade att det var säkert och gav en minskad 30-dagars mortalitet.
En svaghet med studien var att armen med ”standard-omhändertagande” innebar att patienterna fick kristalloid med mål att nå MAP>90 och den gruppen därför fick större mängd kristalloid. Majoriteten av patienterna hade utsatts för trubbigt våld varför studien inte kan generaliseras till populationer med penetrerande våld. Man har inte angivit i vilken grad man har använt tranexamsyra prehospitalt (Läs mer om TXA här: När är TXA bäst vid trauma? Omedelbart eller kort därefter?).
Prehospital Plasma during Air Medical Transport in Trauma Patients at Risk for Hemorrhagic Shock
Trauma & Akutenheten, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna i arrangerar för tredje gången traumakurs! Kursanmälan kan göras här på hemsidan. Vid frågor kan du maila kursadministratör cecilia.mostrom@sll.se
Schemat för fjolårets kurs såg ut så här: (Ladda ned 2018 års schema som pdf)
Välkommen med din anmälan!
Tänk på att du behöver ha din chefs godkännande och vara beviljad att gå kursen för att kunna anmäla dig. Du behöver även kunna uppge organisationsnummer samt fakturaadress och referens/kostnadsställe. Se till att du har dessa uppgifter tillgängliga när du anmäler dig.
Anmäl dig här.
Vid frågor, kontakta kursadministratör Cecilia Moström
Mail: pmiutbildningskansli.karolinska@sll.se
Jim Manning är docent vid University of North Carolina och kliniskt verksam som akutläkare vid UNC i Chapel Hill. På ett forskarmöte på Karolinska, den 5 juni 2018, presenterade han sin forskning kring Selektiv perfusion av aortabågen (Selective Aortic Arch Perfusion: SAAP) och hur det kan användas för att snabbare erhålla ROSC vid både medicinska och traumatiska hjärtstopp:
Referensartiklar:
Senaste kommentarer