Traumaomhändertagande på akutrummet

Wilhelm Wallquist är traumaansvarig överläkare på traumacentrum SUS. De har gjort en film för att beskriva hur arbetet på akutrummet kan optimeras för att effektivisera omhändertagandet och förbättra outcome för traumapatienten:

Slutet för nackkragen?

En dansk arbetsgrupp bestående av nationella representanter för akutläkare, neurokirurg, ortoped, anestesiolog, radiolog samt ambulanssjukvården har i ett grundligt utfört arbete svarat på följande frågor:

  • Ska vuxna trauma-patienter med skador/skademekanismer, som medför risk för utveckling av sekundära ryggmärgsskador, immobiliseras spinalt med..
  1. Hård nackkrage?
  2. Spine board?
  3. Vakuummadrass?
  • Ska vuxna trauma-patienter med isolerade penetrerande skador immobiliseras spinalt?
  • Bör beslutet om immobilisering ske med hjälp av en klinisk beslutsalgoritm?

____________________________________________________________________________________________

Arbetet utmynnade i följande rekommendationer:

  • En svag rekommendation mot prehospitalt användande av hård nackkrage och spine board på ABCDE-stabila patienter
  • En svag rekommendation för användandet av vakuummadrass vid prehospital transport
  • En stark rekommendation mot spinal immobilisering vid isolerade penetrerarnde skador
  • En rekommendation att använda den kliniska beslutsalgoritm som gruppen utvecklade:

Skärmavbild 2019-11-08 kl. 00.47.26.png

Läs hela artikeln på Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine:

 

Thoraxskador

Peter Hager är allmänkirurg i Nyköping, ATLS-instruktör och har ett stort intresse och kunskap när det gäller traumakirurgi. Här är hans föreläsning från TraumAAnestesi-kursen 2018:

Handouts från TraumAAnestesi-kursen 2018

Tack till alla kursdeltagare och föreläsare vid TraumAAnestesi-kursen 2018! Här kommer föreläsarnas slides i form av pdf-filer och några enstaka Prezis. Föreläsningar utan hyperlänk har vi ännu inte fått in av föreläsaren – sidan uppdateras fortlöpande så det kan vara värt att återkomma lite senare om du saknar någon särskild föreläsning.

Alla föreläsningar spelades in och kommer att publiceras här på traumarummet.se så snart de är redigerade.

Tidig profylaktisk hypotermi vid TBI förbättrade inte outcome (POLAR)

En nyligen publicerad RCT, randomiserades 500 TBI-patienter med GCS < 9 till hypotermi (33-35º) eller normotermi (37º±0,5º). Resultatet var att normotermi inte förbättrade det neurologiska utfallet efter 6 månader. Det var inte heller någon skillnad i någon av de sekundära utfallsmåtten (se nedan).

Skärmavbild 2018-12-08 kl. 15.09.30.png

I studien inducerades hypotermi prehospitalt med kall (4º) inf NaCl 2000 ml och med kyltäcken så fort patienten var på akuten. En måltemp på 35º eftersträvades tills en eventuell risk för blödning var utesluten – därefter eftersträvades en måltemp på 33º±0,5º. Hypotermin fortsatte i minst 3 dygn och max 7 dygn. Orsak till att hålla patienten fortsatt kyld var om ICP > 20 mmHg. Primärt utfallsmått var skillnad i Glasgow Outcome Scale Extended (GOS-E) > 4 (klarar sig själv, kan återgå till arbete med ev. assistans) efter 6 månader. Sekundära utfallsmått var medelvärde på GOS-E efter 6 mån, sjukhusmortalitet, komplikationer första 10 dagarna, tid i respirator, tid på IVA, tid på sjukhuset, mortalitet inom 6 månader.

I en liknande RCT (Eurotherm 3235) från 2015 gick det sämre för de TBI-patienter som randomiserades till hypotermi som behandling av intrakraniell hypertension jämfört med de som fick standardbehandling.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑