Nyss publicerat i Critical Care är ett 55-sidigt dokument som punkt för punkt går igenom rekommendationer för handläggning av massiv blödning efter trauma.
Figur 1 från artikeln illustrerar det man vet om uppkomsten av traumatisk koagulopati:
The European guidelines on management of major bleeding and coagulopathy following trauma: Fourth edition (Ladda ner pdf här)
Martin Sillesen har i sin avhandling undersökt vad som sker med koagulationssystemet efter TBI och blödningsshock. I djurförsök har han påvisat att koagulationssystemet och medfödda immunförsvaret reagerar inom minuter. Trombocytdysfunktion mättes med TEG och Multiplate och aktivering av endotelet påvisades med plasmamarkörer (s-trombomodulin, syndecan-1, mm). Dessutom kunde han i en experimentell djurstudie visa att behandling med infusion valproat (startad en timme efter inducerad TBI+venesectio) attenuerade ovan nämnda förändringar.
Coagulation changes following traumatic brain injury and shock
Är det möjligt att överge slätrötgen av lungorna vid primary survey vid trauma? Om patienten är stabil och ändå ska undersökas med trauma-DT är svaret ja. Om patienten är instabil är läget annorlunda. Ultraljud kan snabbt utesluta pneumothorax och signifikant hemothorax. Tubläge om patienten är intuberad? Ja, om lung sliding finns bilateralt så ventileras båda lungorna. En sak som vi ännu inte har löst är dokumentationen – om vi ska fatta fler beslut baserade på ultraljud måste undersökningarna sparas så att vi kan granska oss själva i efterhand. Avseende möjlighet till eftergranskning är röntgen fortfarande bättre än ultraljud.
Test Characteristics of Ultrasonography for the Detection of Pneumothorax
Louis Riddez, Magnus Falkén, Martin Sundelöf, Carl-Magnus Wahlgren och Anders Östlund publicerade 2013 denna översikt av triagering av traumapatienter, skadekontroll av torakala-, abdominella- och retroperitoneala blödningar och transfusion vid massiv blödning:
Första livräddande åtgärder vid svåra skador mot torax och buk
Vid trauma med misstanke om stor blödning; vänta inte på några provsvar, inte ens ROTEM, börja istället transfundera. Läs mer här: Transfundera i tid vid trauma
PROPPR var en stor multicenter studie där 680 traumapatienter med stor blödning randomiserades till transfusion med plasma, trombocyter, e-konc i förhållandet 1:1:1 eller 1:1:2 (trombocyterna gavs först om det bara fanns en infart, annars parallellt). Med svenska transfusionsenheter skulle det motsvara 4 E-konc, 4 plasma, 1 trc-konc eller 8 E-konc, 4 plasma, 1 trc-konc. Studien var pragmatisk på såtillvida att transfusionen avslutades när det var kliniskt indicerat och prokoagulantia och tranexamsyra kunde ges fritt. Utfallet blev ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende 24 timmars eller 30 dagars mortalitet. Dock var det fler i 1:1:1 gruppen som uppnådde hemostas och färre som dog av blodförlust under de första 24 timmarna. Totala mängden blodprodukter var 16 resp 15 enheter. Trots mer plasma och trombocyter i 1:1:1 gruppen hade de inte fler transfusionsrelaterade komplikationer. 1:1:1 gruppen hade ett lägre transfusionsbehov efter studieprotokollet avslutades (efter blödningskontroll). Författarna föreslår att 1:1:1 förhållandet skall övervägas vid stor blödning tills dess att blödningskontroll uppnås.
NAP4 visade att den metod som har störst lyckadfrekvens vid en can’t intubate, can’t ventilate situation är en kirurgisk luftväg. Den metod som rekommenderas i akuta fall kallas populärt för ”scalpel-finger-bougie cricothyrotomy”:
Ansvarig utgivare för hemsidan är Niklas Jonsson, akutläkare och anestesiolog på Karolinska i Solna. Syftet med sidan är att sprida kunskap om akut omhändertagande vid trauma genom kommentarer och delning av artiklar i ämnet samt delning av inspelade föreläsningar och tutorials.
traumarummet 
Senaste kommentarer