9:e upplagan kom 2013 och 10:e upplagan väntas komma snart (normalt sett revideras ATLS var 4:e år). ScanCrit har publicerat en sneak peek, kolla in den! ATLS har nu också en app som funkar både i iOS och Android. För att kunna nyttja den fullt ut behöver du en kod som finns i ATLS-boken eller betala $10. Precis som konceptet ATLS, upplevs appen ganska basic för den som arbetar kliniskt med trauma. För den som mer sällan stöter på trauma eller vill uppdatera sig är den dock väldigt tilltalande.
Vilka patienter med traumatiskt hjärtstopp/cirkulationsstillestånd skall thorakotomeras och vilka tror man inte kommer få en bra outcome? Det enkla svaret kan ges i två punkter:
Det längre, mer nyanserade, mer komplexa svaret får du genom att se den här videoupptagningen från en utbildningsdag för ST-läkare i anestesi på Karolinska i april 2016:
Vill du lära dig mer om Free Online Access Medical education på bara 20 min? Här är en crash course från SFAI-veckan 2015:
ST-dagen avslutades med en fallgenomgång som bjöd på en del dilemman. Vad ska man prioritera; en skallskada eller en blödning i buken? Direkt till op eller CT först på instabil patient? Se videoupptagningen här:
I en retrospektiv studie utförd av Mikael Eriksson och medarbetare, drabbades 1/4 av svårt skadade patienter av AKI under sin första vecka på IVA. Riskfaktorer associerade med AKI var manligt kön, DM, ISS>40, hög ålder, massiv transfusion, resuscitering med HES dygn 1 och icke-diabetisk comorbiditet. Lite oväntat var sepsis, hypotension, röntgenkontrast inte associerade med utveckling av AKI. En slutsats som dras av författarna är att HES inte bör användas för resuscitering vid svårt trauma.
Acute kidney injury following severe trauma- Risk factors and long-term outcome
Det som framkommer mer och mer tydligt är att protokollstyrd vård av TBI förbättrar outcome och sparar pengar. Det finns sannolikt utrymme för förbättring. BEST:TRIP trial visade att ICP-tröskel enbart inte förbättrade outcome. Just nu väntar vi på BOOST2-trial som ska svara på frågan om PbtO2-monitorering tillför något jämfört med ICP-monitorering. En förhoppning för framtiden är att en skräddarsydd intensivvård, exv anpassad efter bevarad/icke bevarad autoregulation, beräkning av optimalt CPP, ska förbättra outcome ytterligare. Här är en bra genomgång av modern neurointensivvård:
Pathophysiology and Clinical Management of Moderate and Severe Traumatic Brain Injury in the ICU
Hypotension, hypoxi (och hyperkarbi) skall undvikas vid svår TBI (Chesnut et al 1993). En utmärkt induktionsdrog skulle därför vara en drog som inte sänker trycket och inte försvårar ventilation eller intubationen. Perfekt med ketamin, eller? Historiskt sett har ketamin inte varit accepterat pga en uppfattning av att det kunde höja ICP. Den här artikeln försöker reda ut hur den uppfattningen uppstod och vad vi tror i dag:
The Emerging Use of Ketamine for Anesthesia and Sedation in Traumatic Brain Injuries
I neurointensivvården arbetar man dagligen med att motverka de sekundära effekterna av en traumatisk hjärnskada; den sekundära hjärnskadan. Det uppstår dysregulationer av koagulationen, hjärnans blodflöde, upp- och nedregleringen av inflammatoriska celler, elektrolytbalansen, mm. Flera strategier har testats för att stävja detta; steroider, statiner, progesteron, betablockare, hypotermi, mm. Denna artikel går igenom de senaste årens forskning i detta ämne:
Startades 1986 av neurokirurgen Ghajar vid Stanford Universitetet för att minska gapet mellan forskning och klinik. Publicerar guidelines, bidrar till forskning och folkbildning via kampanjer. Sedan införandet av BTF’s guidelines för svår TBI på amerikanska traumacenter 1995, har mortaliteten för patientgruppen minskat med 45%.
Svensk Förening för Trauma är en delförening inom Svensk Kirurgisk Förening. De har tagit initiativet till det nationella traumaregistret SweTrau.
Andra specialistföreningar som är mer eller mindre inblandade är Svensk Ortopedisk Förening och Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI). Registrets syfte är att möjliggöra en rikstäckande analys av traumapatienternas vårdkedja, med fokus på slutenvård. Det skall också ges möjlighet att studera pre- och posthospital vård. En förhoppning är att registret ska bidra till ökad patientsäkerhet och kunna utgöra underlag för forskning.
Ett pågående projekt är ”Hjärtstopp hos traumapatienter” som förhoppningsvis ger oss besked om hur överlevnaden efter traumatiskt hjärtstopp ser ut i Sverige. Norska data (Resuscitative emergency thoracotomy in a Scandinavian trauma hospital–is it justified) har varit nedslående, medan brittiska data (Traumatic Cardiac Arrest Who Are the Survivors) har varit uppmuntrande.
Exempel på registerdata som publicerats är:
58 personer skottskadade i Göteborg under 18 månader
Längre väntetider och högre mortalitet för äldre med skallskada
Senaste kommentarer