Allt anestesiologen behöver veta om radiologi vid svårt trauma

Damage control radiology in the severely injured patient- what the anaesthetist needs to know

Annonser

Houston, we have a problem..

En randomiserad prospektiv klinisk studie som jämförde hypotensiv resuscitering (MAP 50) med normotensiv resuscitering (MAP 65) för patienter i hemorrhagisk shock efter penetrerande trauma (skott- eller knivskador), kunde inte visa någon signifikant skillnad i död efter 30 dagar. Inte heller kunde man påvisa någon skillnad avseende  de sekundära utfallsmåtten såsom koagulopati, AMI, stroke, infektion. Studien, som genomfördes i Houston 2007-2013, avbröts därför i förtid.

Intraoperative hypotensive resuscitation for patients undergoing laparotomy or thoracotomy for trauma

Hatrick av Spaite om TBI

Daniel Spaite och kollegor i Arizona har med sin ”EPIC database” byggt en stadig grund för studier om TBI. Databasen innehåller patienter från ”Arizona State Trauma Registry” som också möter kriterier för svår TBI. All prehospital och inhospital information om patienterna matas in i databasen av forskningssköterskor. Här är tre studier som baseras på EPIC:

  1. The Effect of Combined Out-of-Hospital Hypotension and Hypoxia on Mortality in Major Traumatic Brain Injury
  2. Mortality and Prehospital Blood Pressure in Patients With Major Traumatic Brain Injury
  3. Association of Out-of-Hospital Hypotension Depth and Duration With Traumatic Brain Injury Mortality

Permissive hypotension enligt Nevin & Brohi 2017

D.G. Nevin är anestesiolog och överläkare i London’s Air Ambulance och på Royal London Major trauma Centre. K. Brohi har en bakgrund inom både anestesi och kirurgi men är nu verksam som traumakirurg på Royal London Major trauma Centre och som professor i traumatologi vid Queen Mary University of London. Brohi ligger bakom trauma.org.

I decemberutgåvan av Anaesthesia finns en editorial av Nevin & Brohi som går igenom den evidens som f.n. finns för och emot permissive hypotension. Läs den! Sammanfattningsvis skriver de:

  • I vård av den blödande traumapatienten används permissiv hypotension fram till tillfredställande hemostas uppnås.
  • Målet är att undvika ytterligare störning av koagulationen, undvika att kyla patienten och att undvika ytterligare blödning från vävnad och kärl.
  • Målblodtrycket vid en permissiv hypotensions-strategi är en palpabel central puls.
  • Det är en medveten, potentiellt skadlig kortsiktig strategi, som på lång sikt ska ge fördelar för patienten.
  • > 2 l kristalloider vid resusitering den blödande traumapatienten är associerat med koagulopati och större efterföljande blodtransfusion.
  • Vid samtidig TBI bör man; prioritera cerebral perfusion om den misstänka TBI:n är det övervägande problemet / prioritera permissiv hypotension om blödning pga andra skador är det övervägande problemet.

Nevin_et_al-2017-Anaesthesia

Förbered dig för TraumAAnestesi-kursen med podcasts!

Flera av förra årets föreläsningar finns som podcasts via Stairs Podcast:

Du hittar podcasten i iTunes, acast eller Pocketcast. Vi rekommenderar:

Podcast 15: Damage control surgery

Podcast 21: Traumaintensivvård; en process inte en lokal

Podcast 29: POCUS vid trauma

Podcast 31: Neurotrauma

Podcast 33: Hjärtstopp efter trauma

Podcast 36: Nödthorakotomi

Dessutom:

Podcast 3: Kärlaccesser vid trauma

Podcast 5: Visualisering, fridykning & anestesi

Finns det evidens för eller emot vasopressorer vid trauma?

I senaste BMJ publicerades en systematisk review för att svara på frågan: Hur påverkar vasopressorterapi prehospitalt, på traumarummet eller under den akuta kirurgin outcome hos patienter med traumatisk skada (penetrerande och trubbigt våld)? Studier som bara studerade vasopressorterapi på IVA exkluderades. Vasopressorer som studerades var noradrenalin, adrenalin fenylefrin, efedrin, dopamin, vasopressin, vasopressinanaloger, men också primärt inotropa läkemedel som dobutamin.

Hypotesen var att vasopressorer skulle vara associerat med sämre outcome i observationsstudier eftersom kliniker oftare skulle ha gett vasopressorer till sjukare patienter, medan i RCT:er skulle vasopressorer inte vara associerade med sämre outcome.

Vad fann man?

Mycket riktigt fann man en association med sämre outcome i observationsstudierna men ingen association i RCT. Dock bedömde man att evidensgraden i samtliga studier var låg och att RCTn var underpowered. Konklusionen blev att det med nuvarande evidens inte går att svara på frågan!

Early vasopressor use following traumatic injury- a systematic review

När är TXA bäst vid trauma? Omedelbart eller kort därefter?

En färsk meta-analys publicerad i The Lancet visade att på drygt 40.000 patienter med massiv blödning (trauma eller post partum) så ökade omedelbar behandling med TXA överlevnaden med 70 % (OR 1·72, 95% CI 1·42–2·10). Därefter minskade vinsten med att ge TXA med 10 % för varje 15 min fördröjning. Efter 3 timmar sågs ingen vinst med att ge TXA.

Effect of treatment delay on the effectiveness and safety of antifibrinolytics in acute severe haemorrhage- a meta-analysis of individual patient-level data from 40138 bleeding patients

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑