Sweep the floor

Olof Brattström, överläkare på PMI, Karolinska och registerhållare för svenska traumaregistret SweTrau, föreläser här på traumAAnestesi-kursen 2017 om vikten av register:

Traditionell kinesisk medicin vid trauma?

Artesunat är ett derivat från sommarmalört och har använts i över 2000 år i traditionell Kinesisk medicin. Sedan ca 2005 används den också i västerländsk medicin som förstahandsbehandling av malaria.

I experimentella studier av massiv blödning på råttor har man sett att motsvarande doser som används vid behandling av malaria, reducerade multiorgansvikt. Artesunat tycks skydda mot organsvikt genom att dämpa det inflammatoriska svaret efter traumatisk blödningsshock. I råttförsöken så blödde råttorna ut 40 % av sin blodvolym under 90 min och resusciterades därefter under 4h. De råttor som efter 90 min fick en engångsdos Artesunat fick 50 – 90 % lägre frekvens organsvikt jämfört med de som inte fick det. Graden av organsvikt monitorerades med serumnivåer av transaminaser, kreatinin, CK. blood-300x195.jpg

Just nu pågår en fas-2 studie på traumapatienter på Royal London Hospital Major Trauma Center: 35 patienter skall randomiseras till en låg engångsdos (2,4 mg/kg) Artesunat vid inkomst, 35 patienter randomiseras till en hög dos (4,8 mg/kg) vid inkomst och 35 patienter randomiseras till placebobehandling vid inkomst. Insamlingen beräknas vara klar i april 2019.

Se professor Lars I Eriksson föreläsa om trauma som en inflammatorisk sjukdom:

Föreläsningen finns även som podcast:

 

Hatrick av Spaite om TBI

Daniel Spaite och kollegor i Arizona har med sin ”EPIC database” byggt en stadig grund för studier om TBI. Databasen innehåller patienter från ”Arizona State Trauma Registry” som också möter kriterier för svår TBI. All prehospital och inhospital information om patienterna matas in i databasen av forskningssköterskor. Här är tre studier som baseras på EPIC:

  1. The Effect of Combined Out-of-Hospital Hypotension and Hypoxia on Mortality in Major Traumatic Brain Injury
  2. Mortality and Prehospital Blood Pressure in Patients With Major Traumatic Brain Injury
  3. Association of Out-of-Hospital Hypotension Depth and Duration With Traumatic Brain Injury Mortality

Finns det evidens för eller emot vasopressorer vid trauma?

I senaste BMJ publicerades en systematisk review för att svara på frågan: Hur påverkar vasopressorterapi prehospitalt, på traumarummet eller under den akuta kirurgin outcome hos patienter med traumatisk skada (penetrerande och trubbigt våld)? Studier som bara studerade vasopressorterapi på IVA exkluderades. Vasopressorer som studerades var noradrenalin, adrenalin fenylefrin, efedrin, dopamin, vasopressin, vasopressinanaloger, men också primärt inotropa läkemedel som dobutamin.

Hypotesen var att vasopressorer skulle vara associerat med sämre outcome i observationsstudier eftersom kliniker oftare skulle ha gett vasopressorer till sjukare patienter, medan i RCT:er skulle vasopressorer inte vara associerade med sämre outcome.

Vad fann man?

Mycket riktigt fann man en association med sämre outcome i observationsstudierna men ingen association i RCT. Dock bedömde man att evidensgraden i samtliga studier var låg och att RCTn var underpowered. Konklusionen blev att det med nuvarande evidens inte går att svara på frågan!

Early vasopressor use following traumatic injury- a systematic review

När är TXA bäst vid trauma? Omedelbart eller kort därefter?

En färsk meta-analys publicerad i The Lancet visade att på drygt 40.000 patienter med massiv blödning (trauma eller post partum) så ökade omedelbar behandling med TXA överlevnaden med 70 % (OR 1·72, 95% CI 1·42–2·10). Därefter minskade vinsten med att ge TXA med 10 % för varje 15 min fördröjning. Efter 3 timmar sågs ingen vinst med att ge TXA.

Effect of treatment delay on the effectiveness and safety of antifibrinolytics in acute severe haemorrhage- a meta-analysis of individual patient-level data from 40138 bleeding patients

Skallskador hos barn: Nya guidelines

 

Skandinaviska neurotraumakommittén har utarbetat riktlinjer för initialt omhändertagande av lätt och medelsvår TBI hos barn. Ett av målen med dessa guidelines är att undvika onödiga CT-undersökningar. S100B ingår inte i algoritmen, eftersom det fortfarande saknas åldersadekvata referensvärden.

Läs orginalartikeln av Åstrand et al: Scandinavian guidelines for initial management of minor and moderate head trauma in children

Ett autoreferat finns även publicerat i Läkartidningen: Nya skandinaviska riktlinjer för att handlägga skallskador hos barn

Litteraturgenomgång av S100B vid TBI

Forskartrion Erik Thelin, David Nelson och Bo-Michael Bellander på NIVA, Karolinska har gjort en genomgång av den litteratur som finns om S100B som hjärnskademarkör vid traumatisk hjärnskada. Artikeln kan sammanfattas i 4 punkter:

  1. S1ooB < 0,10 µg/ml inom 6 h efter traumat kan användas vid mild TBI för att screena vilka som behöver CT-hjärna för att utesluta blödning som behöver kirurgisk intervention. På barn behövs mer forskning för att bestämma åldersadekvata cut-offs.
  2. S100B vid måttlig och svår TBI är bättre än GCS, pupillreaktion och ålder på att prediktera outcome. Bäst tidpunkt för att få ett prediktivt värde av S100B verkar vara ca 30 h efter traumat.
  3. S100B kan användas för att detektera ”secondary injuries” under intensivvården som följer efter TBI.
  4. S100B kan användas för att utvärdera effekten av hjärnvårdande interventioner på NIVA och verkar samvariera med ICP.

Clinical utility of S100B in assessment of TBI

Stor studie: kryoprecipitat

Fibrinogen ges i USA och Storbritannien som kryoprecipitat, ett 150-200 ml fruset koncentrat av ca 2 g fibrinogen som tinas på ca 15. Förutom fibrinogen innehåller påsen också fibronektin, faktor VIII, von Willebrand faktor, faktor XIII och trombocytmikropartiklar. I Sverige används istället renat och frystorkat fibrinogen i pulverform (med spår av fibronektin). En pilotstudie gjord 2015 (Cryostat 1) visade att det var möjligt att inom 90 min inkludera, randomisera och ge kryoprecipitat till traumapatienter som behövde massiv transfusion. Nu ska det genomföras en storskalig studie (Cryostat 2) för att ta reda på om kryoprecipitat inom 90 min förbättrar outcome på patienter med behov för massiv blodtransfusion.

CRYOSTAT 1

CRYOSTAT 2

Bakgrunden till båda studierna är bl.a att fibrinogennivåer har visats vara en bra prediktor för vilka som behöver massiv transfusion och att administration av fibrinogen i det läget höjer s-fibrinogen till normala (terapeutiska?) nivåer. Dock har hittills ingen studie visat någon minskad 28-dagars mortalitet. De studier som gjorts fram till i dag har varit relativt små och har saknat statistisk power för att kunna visa några säkra skillnader.

Fibrinogen level on admission is a predictor for massive transfusion

Fibrinogen in the initial resus of severe trauma

 

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑