Kan prehospitala blodtransfusioner rädda liv vid trauma?

I senaste JAMA finns en retrospektiv kohortstudie av prehospitala blodtransfusioner i krig. Studien är gjord av Stacy Shackelford och medarbetare på Defense Center of Excellence for Trauma i San Antonio. De har studerat 502 skadade amerikanska soldater i Afganistan mellan åren 2012 – 2015 och gjort en analys av associationen mellan prehospital transfusion och överlevnad. MedevacInkluderade studieobjekt var soldater som hade skadats i fält och som på skadeplatsen bedömdes vara i hemorragisk shock eller hade en traumatisk extremitetsamputation. De som hade fått prehospital transfusion (55 st) matchades mot de som fick transfusion först vid ankomst till sjukhus (447). Matchningen baserades på 1) skademekanism 2) Förekomst av hemorragisk shock 3) Allvarlighetsgrad på extremitetsamputation 4) Förekomst av skallskada 5) Blödning från bålen.

I den här studien hade de som fått prehospital transfusion bättre överlevnad efter ett dygn och inom 30 dagar. Efter ett dygn hade 3 av 55 som fått prehospital transfusion avlidit (5%) och 85 av 447 de som inte fått det (19%). Skillnad mellan grupperna således 14 % (95% CI, 21%, 6%]; P = .01). Efter 30 dagar hade 6 av de som fått prehospital transfusion avlidit (11%) och 102 av de som inte fått det (23%). Skillnad således 12 % (95% CI, 21%, 2%); P = .04).

  • 55 st fick prehospital transfusion (E-konc och/eller plasma).
  • Hos dem var mediantiden till transfusion 7 min från sjukvårdsteamets ankomst och 36 min efter skadeögonblicket.
  • I cohorten som de matchades mot var mediantiden till transfusion 28 min och 53 min efter skadeögonblicket.
  • 2 E-konc eller 1 E-konc + 1 plasma var minimum av blodprodukter i helikoptrarna.
  • Shock definerades som SAP <90 mm Hg, puls >120/min eller shock index > 0.9 (pulsfrekvens ÷ SAP)
  • Majoriteten av skadorna var orsakade av sprängmedel, övriga var skottskador.
  • Efter ett dygn hade prehospitala cohorten fått 15 enheter E-konc jämfört med 11 enheter i den matchade kohorten som inte fått transfusion prehospitalt.

Association of Prehospital Blood Product Transfusion During Medical Evacuation of Combat Casualties in Afghanistan With Acute and 30-Day Survival

Kan detta överföras på traumaomhändertagande i det civila? Det är hittills inte gått att visa i någon studie. Sannolikt har det att göra med stora variationer i resten av vårdkedjan, snarare än en patofysiologisk skillnad mellan militära och civila skador. Tankar om detta? Kommentera gärna!

Annonser

Karolinska Traumasymposium 2018.02.01

Traumacentrum Karolinska (TCK) bjuder åter in till Traumasymposium den 1 februari 2018. Det ser ut att bli en otroligt intressant dag! Platserna tar slut fort, snabba på att anmäla dig! Innehåll:

  • Prehospital resuscitering
  • Damage control resuscitering
  • REBOA 2018
  • Lever- och mjältskador; aktuella behandlingsregimer, var saknas evidens?
  • Radiologi vid penetrerande skador
  • Skadepanorama vid penetrerande skador och dess handläggning
  • Intensivvård efter trauma
  • Triage och handläggning i masskadesituationer. Erfarenheter från terrordådet Drottninggatan
  • Utmaningar vid globala katastrofer; lärdomar för svensk sjukvård
  • Fallpresentationer

Tid: Torsdagen 1:a februari 2018, kl. 09:00-17:00

Plats: Aula Magna, Karolinska Institutet

Målgrupp: Alla med intresse för trauma

Kostnad: 1000 sek (inkl. kaffe, lunch)

Anmälan: susanna.eriksson@sll.se, senast 22/1 2018.

Ange: namn, e-postadress, kostnadsställe, faktureringsadress, och ev. specialkost.

 

Hjärtstopp vid trauma

Vad särskiljer omhändertagandet av hjärtstopp efter trauma från andra hjärtstopp? Anders Östlund är överläkare på Trauma & Akutenheten på Karolinska i Solna och föreläser här på en utbildningsdag för anestesipersonalen i Solna:

Dilemma: Hjärnan eller blödningen först? Föreläsning!

Dilemmat: En medvetslös traumapatient i blödningsshock. Ska vi satsa på en optimal cerebral perfusion med högre blodtryck eller öka chanserna för hemostas med permissive hypotension? Ytterligare ett argument i vågskålen kom med Daniel Spaite och kollegors studie av prehospitala blodtryck hos patienter med måttlig och svår TBI. Skärmavbild 2017-09-15 kl. 10.25.31

Deras observationsstudie visade en linjär association mellan prehospitala SAP och sannolikheten för död; ju lägre SAP desto högre sannolikhet och tvärtom. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra några slutsatser om vad som händer om vi intervenerar och höjer SAP – däremot visar studien att blodtryck är viktigt vid TBI.

Spaite et al JAMA Surgery 2016

Permissive hypotension i andra vågskålen då? En färsk review konkluderar ”the jury is still out” avseende om det är gynnsamt eller inte. Fadern av permissive hypotension, Holcomb skriver att permissive hypotension sannoplikt är säkert i korta perioder – i frånvaro av TBI..

Chang & Holcomb Crit Care, 2017

På traumAAnestesi-kursen i fjol berördes detta i föreläsningen om neurotrauma – se föreläsningen här:

 

 

Traumakurs vecka 50 2017

Akut & Traumaenheten, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna i arrangerar för andra gången traumakurs! Fjolårets kurs blev mycket uppskattad (se bild) med praktiskt orienterade föreläsningar och mycket hands-on! I år är ambitionen att slipa upplägget #waybeyondATLS ännu mer! Läs mer om hur du anmäler dig på SFAI.se eller maila kurssekreterare camilla.ineman@sll.se

Schemat för kursen i år är under utveckling – men fjolårets såg ut så här: traumaanestesi-schema

ska%cc%88rmavbild-2016-11-20-kl-15-53-18

 

Skallskador hos barn: Nya guidelines

 

Skandinaviska neurotraumakommittén har utarbetat riktlinjer för initialt omhändertagande av lätt och medelsvår TBI hos barn. Ett av målen med dessa guidelines är att undvika onödiga CT-undersökningar. S100B ingår inte i algoritmen, eftersom det fortfarande saknas åldersadekvata referensvärden.

Läs orginalartikeln av Åstrand et al: Scandinavian guidelines for initial management of minor and moderate head trauma in children

Ett autoreferat finns även publicerat i Läkartidningen: Nya skandinaviska riktlinjer för att handlägga skallskador hos barn

Litteraturgenomgång av S100B vid TBI

Forskartrion Erik Thelin, David Nelson och Bo-Michael Bellander på NIVA, Karolinska har gjort en genomgång av den litteratur som finns om S100B som hjärnskademarkör vid traumatisk hjärnskada. Artikeln kan sammanfattas i 4 punkter:

  1. S1ooB < 0,10 µg/ml inom 6 h efter traumat kan användas vid mild TBI för att screena vilka som behöver CT-hjärna för att utesluta blödning som behöver kirurgisk intervention. På barn behövs mer forskning för att bestämma åldersadekvata cut-offs.
  2. S100B vid måttlig och svår TBI är bättre än GCS, pupillreaktion och ålder på att prediktera outcome. Bäst tidpunkt för att få ett prediktivt värde av S100B verkar vara ca 30 h efter traumat.
  3. S100B kan användas för att detektera ”secondary injuries” under intensivvården som följer efter TBI.
  4. S100B kan användas för att utvärdera effekten av hjärnvårdande interventioner på NIVA och verkar samvariera med ICP.

Clinical utility of S100B in assessment of TBI

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑